Månadsarkiv: december 2011

Kan man som buddhist tala om att ”jag återfödds”


För att kunna svara på denna frågeställning så vill jag gärna förklara lite om var Buddhismen kommer ifrån samt förklara vissa begrepp. Detta eftersom det då blir lättare att svara och motivera mitt svar på denna frågeställning.

Uppkomst:

Buddhismen grundades för ca 2500år sedan i Indien utav Siddhartha Gautama och spred sig snabbt till större delar utav Asien. Buddhismen kan finnas bredvid andra religioner för att den inte förkastar andra religioner eller gudar på ett våldsamt sätt. Det har utvecklats många olika sorters buddhism genom tiderna t.ex. Tibetansk-, Mahayana- och Zen buddhism men jag återkommer till de två senare. Buddha är inget namn utan det är en titel som man får när man har blivit ”upplyst” eller ”uppvaknad”. En person kan inte bara bli kallad för Buddha utan man får titeln framför sitt förnamn precis som ”Sir” eller ”Lord”. Ordet Buddha kommer ifrån sanskrit språkets ”budh” och har två betydelser den första betydelsen är att vakna upp, den andra betydelsen är att veta.

 

Allt är föränderligt och allt leder till otillfredsställelse:

Enligt buddhisterna så leder allt till otillfredsställelse så som kärlek och upplevelser. T.ex. som nyförälskad så känns det som att man kommer älska den andra personen exakt lika mycket för alltid. Men buddhister vet att den känslan kommer att försvinna efter ett tag. En buddhist säger att den känslan inte är evig och att den kommer alltid att leda till otillfredsställelse. Detta kan få buddhismen att se ut som en väldigt pessimistisk religion men enligt dem själva så är de bara realistiska.

 

 

Skillnader mellan Buddhismen och Hinduismen:

I och med att buddhismen härstammar från hinduismen så finns där en del liknelser, så som samsara och karman men buddhismen tror inte på Brahman, gudarna eller kastsystemet. Samsara i buddhismen är inte den samma som i hinduismen där den är det eviga kretsloppet för atman. För att förklara buddhismens samsara så skriver jag såhär: Jaget eller själen i buddhismen (kallas även anatman) består av känslor, medvetandet och tankarna. När en människas livsgnista släcks så skakas dessa ”mänskliga egenskaper” om och tänder ett nytt liv. Så vida personen inte har uppnått Nirvana (blivit upplyst), som är målet för buddhisterna, då upphör återfödelsen.

 

Det tre juvelerna: (Irrelevant fakta till frågeställningen)

I maj varje år träffas buddister ifrån alla olika inriktningar inom buddhismen och firar vesak, Buddhas födelsedag, som är den största buddhistiska högtiden. Under vesak så äter man och lyssnar på olika tal som framförs utav representanter från olika riktningar som tibetansk- eller jodobuddhism. Alla talare börjar på samma sätt.

Jag tar min tillflykt till Buddha

Jag tar min tillflykt till dharma (läran)

Jag tar min tillflykt till sangha (församlingen)

Börge Ring skriver i sin bok Religion och sånt att ”Detta har alla buddhister gemensamt, att man först intresserar sig för Buddha; sedan går vidare till hans lära; och om man har möjlighet söker man sig till en munk- eller nunneförsamling för att praktiskt utföra läran.”

 

Nirvana:

Nirvana har beskrivits som både ett paradis i väst och som ett tillstånd som man uppnår när den trefaldiga elden (ondskan, dumheten och passionen) i lampan har slocknat. Nirvana är då ett tillstånd eller en plats som man uppnår eller kommer till när dessa tre eldar har försvunnit ifrån människan. Nirvana kan även vara ett tillstånd som beskrivs som en plats, detta är då så komplicerat så att jag tänker inte gå längre in på det vid detta tillfälle.

 

Karma:

Detta är då den svåraste delen att förstå enligt mig själv. Men det kommer att vara förståligt i slutet eller mitten eller i början.

Buddhisterna tror inte på att det finns ett ”jag” eller en ”själ” men inom religionen så finns det ändå ett namn för den, anatma (taget ifrån hinduismens atma). Man kan tänka sig sin karma som ett konto på banken. Karmakontot ska alltid ligga på plus för det är dit karma konto som styr din återfödelse. Man får plus eller minus på sitt karmakonto beroende på vilka handlingar man gör genom livet. Har man bettet sig dåligt emot någon annan så får man minus men har man bettet sig bra och varit artig etc. så får man plus på kontot.

 

Svar på frågan i Artikeln 

Buddhisterna tror inte på ”jaget” eller ”själen” (anatman) för att allt inklusive anatman är föränderligt. Den personen du var vid 8års ålder är du inte när du är 19 år. Därför kan inte själen (jaget, anatman) leva vidare, utan de tror att den karman som en person har uppnått skickas vidare. Det vill säga att när en person livsgnista släcks, så tänds en annan livsgnista med samma karma.

 

 

 

Referenser:

Religionernas Historia om tro, hänförelse och konflikter – Sören Wibeck

Religion och sånt – Börge Ring

Annonser

Några skillnader och liknelser mellan Judendomen och Kristendomen


Liknelser mellan de två religionerna

Påsken Firas av både judar och kristna fast på två olika sätt. Judarna firar sin påsk på våren i antingen april eller i maj. Judarna firar uttåget ur Egypten och ökenvandringen under påsken. Medan de kristna firar att Jesus återuppstår.

Gamla Testamentet används av båda religionerna som helig skrift, judarna har då de fem Moseböckerna. Men kristendomen har lagt till Nya testamentet, som då till större delar handlar om Jesus sista år i livet.

Skapelseberättelsen är också en gemensam del för de båda religionerna. Men vilodagen är inom Judendomen är mellan fredagen och lördagen medan de kristna säger att den är på söndagen.

Gud, de tror på samma Gud och har samma stamfader Abraham.

De tio budorden – Båda religionerna har de tio budorden men de skiljer sig lite från varandra beroende på vilken religion man tillhör.

Att Jesus har levt tror både judendomen och kristendomen på, men med en ”liten” skillnad bara!

I judisk tro så är Jesus bara en hycklare som blev straffad för att han sa att han var Guds son men det värsta som han gjorde enligt judarna var att han gav syndernas förlåtelse, som enligt judarna bara Gud kunde göra.

I den kristna tron så är Jesus Guds lamm (offer lammet). Han dog för våra synder, han är mer eller mindre mittpunkten i den kristna tron. De kristna tillber honom och under nattvarden så äter man bröd och dricker vin för att bli ett med Jesus.

 

 

Skillnader mellan de två religionerna

Treenigheten (Gud fadern, Jesus Sonen, Den heliga anden – Kraften) – Det är bara de kristna som tror på Treenigheten. Judarna tror inte på Jesus så hade ju inte riktigt funkat.

Heliga ”byggnader” – kristendomen har kyrkan och judendomen har synagogan.

Religiös myndighet – När en pojke ska bli myndig inom judendomen så går han igenom en bar mitzva och flickorna går igenom en bat miztva. Och i en kristna tron så konfirmerar man sig vare sig man är pojke eller flicka.

Konvertering – Vill man bli jude så kan man inte bli en ”riktig” jude genom att konvertera, men blir ”en plastjude” (Citat från Mi Mollberg, Religions lärare på Östra Grevie Folkhögskola). En ”riktig” jude är född utav en judisk mor.

Men vill man bli kristen så kan man ganska lätt konvertera om till kristendomen.

Högtider – Den kristna tron firar sina högtider utifrån Jesu liv t.ex julafton, nattvarden och kristi himmelsfärdsdag. Medan judarna firar sina efter historiska händelser t.ex försoningsdagen och påsken.

 

 

Referenser:

Religionernas Historia om tro, hänförelse och konflikter – Sören Wibeck

Religion och sånt – Börge Ring



De 10 Judiska budorden


(kan innehålla egna åsikter och tankar)

 

 

 

 

 

De tio budorden i judisk tro:

  1. Tro på Gud
  2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
  3. Förbud mot att ingå eder
  4. Att högtidlighålla helgade dagar
  5. Respekt för föräldrar och lärare
  6. Förbud mot mord
  7. Förbud mot äktenskapsbrott
  8. Förbud mot stöld
  9. Förbud mot falskt vittnesbörd
  10.  Förbud mot girighet

 

 

Några utav budorden är fortfarande relevanta och kan hittas i de normer och lagar som vi generellt följer idag. Några exempel är:

 

6.  ”Förbud mot mord Detta budord tror jag att alla människor i vårt samhälle försöker leva efter och det står även i lagen. Självklart finns det undantag så som i krig eller när en person hamnar i en situation där det kanske bara finns två utvägar, döda eller bli dödad, självförsvar det vill säga. Sen finns det självklart en minoritet människor världen över som dödar för dödandets skull. Dessa människor vill jag kalla för ”outlaws”, tyngre kriminella som gör det för pengarna eller seriemördare, denna typ utav människor lever inte efter samma normer och samhällsvision som majoriteten gör. Jag tillhör då inte den minoriteten som då kan få för sig att döda, den här unga mannen är pacifist. Så länge våld inte är den allra sista utvägen så tar jag inte den.

 

7.  ”Förbud mot äktenskapsbrott Att otrohet är något som är fel en norm som har följt med i samhällets utveckling sedan urminnes tider. Eller i alla fall sedan det samhället vi lever i idag började ta form. Kanske till och med redan innan des. Min egen åsikt är helt emot otrohet, det är något som är så vedervärdigt och lågt att det borde vara olagligt. Jag följer inte detta budord bara för att jag är troende utan jag följer det för att det är så fel att vara otrogen att. Ja! Det är bara vidrigt.

 

8. ”Förbud mot stöldÄven detta budord står i lagen. Jag tror att det ända som hindrar människor ifrån att stjäla är att det står i lagen och det finns ett straff för det. Jag personligen gör inte det men jag tror att många hade gjort det mer om det hade varigt ”lagligt”. Att inte stjäla har funnits i vår civilisation och alla innan dess. Jag tror att människan alltid har haft samma uppfattning om vad som är mitt och ditt. Det är en regel eller norm som har följt med sedan tidernas begynnelse och kommer antagligen alltid vara med.

 

9. ”Förbud mot falskt vittnesbörd Redan under uppfostran så lär sig ett barn att inte ljuga för att et är fult. Vi lever efter budordet på utsidan men vi upprätthåller oftast inte det generellt genom hela livet. Jag tror att vi alla någon gång har ljugit för sina vänner, föräldrar eller lärare. Jag skulle vilja säga att jag aldrig ljuger men bara en vit lögn eller att inte säga hela sanningen, utan bara en liten del utav den, är att bryta emot normen eller budordet. Jag skulle vilja säga att jag följer detta budordet men jag hade syndat genom att skriva det. Små vita lögner dryper alltid igenom då och då i vardagen. Tyvärr.

 

 

De budord som jag inte har tagit med ovan har inte riktigt följt med i sekulariseringen i väst världen. Vi kan ta budord 10 som exempel: Förbud mot girighet”. Att försöka få människor att följa detta budord i Sverige hade aldrig fungerat. Gräset är alltid grönare på den andra sidan här. Människor idag är väldigt avundsjuka på varandras materiella ägodelar nuförtiden, det är ganska löjligt ibland. Tjänare finns inte på samma nivå längre ihäller. Idag är det kanske arbetar staber på företag som skulle kunna räknas som tjänare. Kanske med mycket bättre förmåner än vad tjänare hade förut men det är kanske det närmsta vi kan jämföra med.

 

Några utav budorden kan man även se som förpliktelser till sin tro för gud och profeten som ska komma. T.ex. ”1. Tro på gud, 2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan, 3. Förbud mot att ingå eder, 4. Att högtidlighålla helgade dagar.” Dessa fyra budord känns för mig som ganska förlegade i ett samhälle där människan generellt har förlorat sin tro på gud eller på en högre makt. Personligen så följer jag det första budordet sedan några år tillbaka då jag hittade min tro efter att jag vände mig till kyrkan efter att en vän dog utav en sjukdom. Men jag kan erkänna att då domedagen kommer så har han/hon/det väldigt mycket att stå till svars för.


Villken syn på krig ger sura 4:90 och 2:190? Och fördomar om Jihad…


(Innehåller egna tankar och åsikter)

Suror:

[4:90] om de inte ansluter sig till en grupp som står i förbund med er eller kommer till er, bekymrade över att [tvingas] kämpa antingen mot er eller mot sitt eget folk. Men hade det varit Guds vilja kunde Han helt visst ha gett dem makt över er och då skulle de [också] ha kämpat mot er. Drar de sig tillbaka och vill undvika strid med er och erbjuder er fred, ger Gud er inte rätt att gå till angrepp mot dem.

[2:190] KÄMPA för Guds sak mot dem som för krig mot er, men var inte de första som griper till vapen; Gud älskar sannerligen inte angripare.

 

Enligt de två suror ovan så är det helt tillåtet att gå i krig, men bara om det är självförsvar. ”Gud älskar sannerligen inte angripare”. Man ska som människa inte heller bli tvingad till att ta upp vapen eller att strida om man själv inte vill det. Som Muslim ska man då kunna vapen vägra som man själv inte anser att man går i krig av rätt anledning. På det sättet så kan man verkligen säga att den Islamska världen har en mycket fredligare religion och samhällskultur än kristendomen/västvärlden. Muslimer har ”alltid” (har nog blivit tvingade många gånger med) kunnat vapen vägra, men det var inte så längesedan de tog bort att man var tvungen att göra lumpen om man var man och psykiskt/fysiskt godkänd till det. Om man sätter dem delarna emot varandra så är helt klart Islam mycket fredligare än Sverige. Vi kan även ta USA som ett exempel där de har rekryteringskontor på nästan varannan gata(vet att det inte stämmer, men tyckte det lät bra med den bilden man har fått av USA). Jihad… Det är inte så konstigt att människor runt om hela världen tolkar detta ordet fel när median bara visar det i samband med fanatiker som står och skriker slagord. Jihad betyder heligt krig. Ja, det gör det men det är inte den enda innebörden, Jihad har haft väldigt många olika betydelser genom Islams historiska tid. I sin bok ”Jihad” skriver Ahmed Rashid så här som ordet Jihad:

 

”Jihad är individens kamp för att bli en bättre

muslim och en god samhällsmedborgare; kan också

vara en appell till heligt krig mot icke muslimer”

Han använder inte definitionen heligt krig i förstahand utan han förklarar det först som ett sätt att leva efter. Jag tycker att det är så alla människor borde försöka att se på ordet Jihad och inte bara tro på allt vad media visar ifrån östvärlden. Det finns vanliga människor inom Islam också. Media fokuserar allt för mycket på det dramatiska som händer i den delen av världen. Varför inte visa världen att det också finns fredliga muslimer?

Referenser

När religionen blir ond – Charles Kimball

Jihad, Framväxten av en militant islam i Centralasien – Ahmed Rashid

Religionernas Historia – Sören Wibeck